Svenska lottakåren – flyglottorna
Grunden för Svenska Lottakåren lades 1924 i och med bildandet av Föreningen Stockholms Landstormskvinnor. Landstormen var föregångaren till dagens hemvärn och omfattade på den tiden alla vapenföra män i landet som inte var en del av armén. Initiativet togs av en av fruarna till en landstormsman, och syftet med föreningen var att samla in pengar till Landstormens övningar. Det var nämligen dåligt med ekonomiskt stöd från försvarets håll. Den nybildade föreningen tog också på sig ansvaret för förplägnaden under dessa övningar, då de lagade mat åt männen som övade.
Medlemmarna kallade sig lottor efter den finska Lotta Svärd-rörelsen, en frivilligorganisation för kvinnor som arbetade som sanitärer, brandmän och sömmerskor inom det finska försvaret. Fler föreningar uppstod i resten av landet. Från början skulle organisationen endast ha funktioner i fredstid, där de förutom att stödja Landstormen med pengainsamling och matlagning även stärka landets försvar genom att höja fosterlandskänslan och värnandet om hembygden. När Sverige gick in i beredskap i och med andra världskrigets början ändrades dock detta. Staten såg värdet av lottornas arbete och kåren gavs i uppgift att hjälpa försvaret på olika sätt i hembygden. Lottorna delades också upp på de olika försvarsgrenarna – armén, marinen och flygvapnet.
1943 bildades en flyglottasekt
ion i Stockholms Lottakår, som sedan dess har varit landets största. Flyglottorna placerades främst på jaktstridsledningscentraler och andra luftförsvarscentraler, samt luftbevakningsstationer. Utöver det tjänstgjorde flyglottor inom sjukvård, förplägnad, personalvårdstjänst och liknande.
Samtidigt som lottor själva var luftbevakare, fortsatte de att laga mat åt sina manliga motsvarigheter. Med tiden skulle dock lottakåren komma att verka alltmer för att också kvinnor skulle släppas in i de militära yrkena. Kåren arbetade hårt för att kvinnliga officerare skulle få vara det på samma villkor som män. Däremot ville kåren inte se att värnplikten ändrades till att omfatta även kvinnor.
Under beredskapsåren hade Lottakåren över hundratusen medlemmar, och under efterkrigstiden var kåren som allra störst. Lottaskolor fanns på flera ställen, bland annat på Frösön i Jämtland, där Jämtlands Flygflottilj, F 4, låg från flygvapnets första år till nedläggningen 2006. Där hade Jämtland/Härjedalens lottakår en lottaskola där man utbildade flyglottor och bevakningslottor.
Idag återfinns lottor inom försvarets alla grenar. Kåren utbildar bland annat fältkockar, stabsassistenter, underrättelseassistenter och gruppbefäl inom samband. De finns också som samhällsresurs i krissituationer i fredstid.